Äntligen har vi fått lite snö och vinterkyla! Som jag längtat! Nu håller jag tummarna för att det håller i sig till nyår när jag har några dagar ledigt. Helst skulle jag önska ännu mer snö, så att jag kan fota snötäckta träd och stora täta flingor.

 

Sen får det gärna snöa lite (läs mycket) nere i alperna också så att jag äntligen kan få se de snötäckta alpbyar som jag längtat efter när vi åker dit i januari.

Alla ljusen i adventsstaken lyser och jag har ägnat kvällen åt att fixa med fotoalbum. Eller det var det som var tanken från början, men det blev mest fotografering av ljusstakar och svordomar över det fula parkeringshuset utanför mitt fönster som förstörde alla bilder. Och sen lite fler svordomar över min hyacint som blev brun dagen efter att den slagit ut. Och ytterligare lite svordomar när jag skulle uppdatera här och blev påmind om den fula blinkade jädra reklamblaffan högtst upp som gör att bloggen ser ut som något slags billigt tivoli. Jahapp, det var det. Dags att sova kanske.

Idag hade jag en julklappsinslagningseftermiddag. Perfekt när man behöver pyssla av sig lite. Och på tal om pyssel så hoppas jag på att kunna pyssla av mig lite till under julledigheten. Jag har en massa idéer och påbörjade grejer som jag har längtat efter jobba på. Vi får se vad det blir av det.

Utsikten från Rockefeller Center en junikväll 2013. Där stod jag i nästan en timme och fascinerades samtidigt som jag försökte få några skarpa bilder utan att någon annans bakhuvud plötsligt dök upp framför kameran. Under tiden stod syster och stampade och tyckte att "vi faktiskt hade sett utsikten nu". Jag hade gärna stannat tills det blev helt mörkt men till slut gav jag med mig och begav mig nedåt.

I kön till hissarna hamnade vi bland en skolklass med 15-16åringar från Texas som för första gången hade lämnat sin delstat. De var helt fascinerade av oss - att vi hade flugit över Atlanten, att vi pratade svenska och att vi hade lärt oss engelska i skolan. När vi klivit ut ut hissen skulle var och en ta bild med oss, så det var bara att le och försöka att inte se obekväma ut. Haha!

 

I förra veckan kom den, min julklapp till mig själv. Jag har länge varit sugen på att uppdatera min Wacom-platta och bestämde mig för att när jag kan ta ut min första lön som arkitekt - då är det dags. Så, lönen kom in, beställningen gjordes, och smset att jag hade paket att hämta kom. Sjukt taggad tog jag bussen till centrum, hämtade ut paketet, noterade att paketet hade en lite annorlunda form än jag föreställt mig men tänkte inte närmre på det. Kom hem och slet ivrigt upp kartongen och plockade upp.. ett strykjärn. Haha, alltså den besvikelsen! Lite buttert började jag fixa med annat när jag plötsligt hör att jag får post, springer ut i hallen och hittar en avi - jag har ett paket att hämta ut på kiosken precis nedanför mitt hus. På med jackan och snabba steg ned till kiosken där jag får ta emot världens största kartong. Hem igen och sliter upp även denna låda. Och där, i botten av den gigantiska lådan låg den äntligen!